Jag har bytt till blogger nu. Jag tycker att bloggplatsen ser så trist ut. Känns inte som en riktig blogg eller nåt. Nu när jag har mixtrat lite med min nya blogg känns det bättre. Sen kan jag skriva lite oftare då jag har skaffat en app till min htc där man lättare kan skriva inlägg till mobilen. = D

Så nu blir det nog bra! Jag kan också fixa mina egna headers och behöver inte be någon annan att göra dem - det tycker jag väldigt mycket om. Det var just det som avgjorde det hela. = D

Hoppas att ni vill följa med till den nya adressen:

http://mammacarolinas.blogspot.com/

Första punkten i min 30 dagars-lista ska uppfyllas.

Ska skriva om mig då med andra ord... Jaha, vart ska man börja?

Född i Västervik - mamma, pappa och två storasystrar, som är 6 och 8 år äldre än mig. Hade väl ett gäng husdjur med. Är ett skilsmässobarn sen 5-6 års ålder. Då flyttade jag och systrarna med mamma. Bodde omväxlande ensam med mamma, ensam med min ena syster (mamma bodde med sin pojkvän) och både med mamma och syster - plus lite olika husdjur, fram till 16 års ålder. Då flyttade jag med mamma och hennes sambo (nuvarande särbo) till ett radhus. Mina systrar hade flyttat hemifrån. När jag var 17 flyttade jag till pappa i Gamleby efter en kris. Bodde hos honom i ca 2 år. Fick då en egen lägenhet genom socialen (tack så otroligt mycket!) för jag orkade inte mera av olika anledningar. Hade min lägenhet i ca 3 år - tre otroliga år. Sen träffade jag min sambo och flyttade till honom.   

Jag har mått psykiskt dåligt av olika orsaker sen jag var rätt liten - antar att något hände där vid mina föräldrars skilsmässa trots att jag var rätt liten. Jag blev utåtagerande, trotsig, bråkig, arg, ledsen och svartsjuk. Min mammas pojkvänner gick inte säkra för mig. Jag var väldigt sexuell och intresserad av sexuella saker (allt från hur kroppen såg ut till sexakter) från 7 års ålder. Mitt sätt att hantera saker antar jag nu när jag tittar tillbaka. Jag förlorade oskulden vid 14 års ålder - alldeles för tidigt och med helt fel person. Önskar att det vore annorlunda. Sen dess har jag haft pojkvänner och tillfälliga kontakter om vartannat. Vid 16 års ålder blev jag gravid - vilket slutade i en kirurgisk abort i vecka 9+6. Ett beslut som jag både ångrar och inte ångrar. Det var ändå mitt barn men det var helt fel tidpunkt och helt fel pappa. Efter det blev mitt mående värre. Mellan 18 och 20 års ålder var jag ihop med en kille som behandlade mig illa - aldrig fysiskt men psykiskt. Jag förvandlades till ett ännu värre nervvrak än jag redan var. Men tack vare den självständighet jag fick i och med min egna lägenhet lyckades jag ta mod till mig och göra slut. Jobbigt i början efter separationen men det gick över. Levde loppan där ett tag och gick på många nitar. Hade min första flickvän som slutade i kaos. Var älskarinna åt ett par äldre män. Hittade en finsk kille från Sthlm som jag blev ihop med - det höll i 7 månader. 7 häftiga och roliga månader. Åkte till syrran för att fira mina systerdöttrars 1 års dag - åkte aldrig hem igen. Gjorde slut med den finska killen, två dagar senare hade jag blivit sambo med Ola. 9 månader senare var vi föräldrar åt en underbar och älskad "liten" pojke.   

Jag började skära mig själv när jag var 16 år. Då hade väl allting nått botten antar jag även fast den onda cirkeln inte skulle sluta än på flera år. Gymnasiet sket sig fullständigt för jag hade så mycket med mitt mående att jag verkligen inte orkade fungera i skolan och med läxor. Jag gick de dagar jag orkade men tyvärr blev frånvarodagarna allt fler. Jag hoppade av en linje efter 3 terminer, gick 1 termin IV, hoppade av en annan linje efter 2 terminer. Sen var jag helt slut.    Sökte upp socialen när jag var 18. Behövde pengar framförallt men där kom flera saker fram. Socialen i Gamleby har varit guldvärt för mig, på många sätt. Sen får man säga vad man vill om socialen i allmänt. Jag började gå till psykolog - gick dit i ca 3 år. Åt mediciner. Åkte till psykakuten två gånger - första för att få mediciner och andra gången för att jag orkade inte leva mera. Men kärringjäveln ville inte hjälpa mig!    Socialen ställde inga större krav på mig mer än att gå till psykologen. Dem var underbara mot mig! Fick en kontaktperson som ändrade massor i mitt liv, till det positiva. Jag träffade inte honom så länge men under de där fika- och lunchmötena hände det massor. Han är en av de få sakerna jag saknar från min födelsestad. Helt underbar person!!!

Trots att jag har mina svackor osv fortfarande så känner jag att jag mår bättre än vad jag någonsin har gjort. Bara det att flytta till en helt ny stad förändrade massor. Och nu är jag ju mamma också! Jag har klarat av stora saker på senaste tiden och det har stärkt mig massor. Helt otroligt att jag är mamma...    Sen har jag inte skurit mig en enda gång på ca 2½-3 år. Jippi till mig!!   

Detta är "historien" om mitt liv...

Varje dag i 30 dagar ska jag skriva om dessa sakerna. En kategori för varje dag. Jag börjar från och med imorrn den 1/12. Det kan bli intressant! = )

Dag 01 – Om mig
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick

Igår fick Neo en ny jacka - han var i stort behov av en. Idag när vi skulle åka och handla gick han omkring här hemma i kängor och sin nya jacka. Han såg inte alls ut att vara 1½ bara, han såg snarare ut att vara 5 eller något. Han såg genast mycket större och äldre ut - bara av en lite tuffare/snyggare jacka och ett par kängor. Plus då att han går omkring här hemma. Barnen blir genast så mycket större så fort dem kommer upp på fötterna och börjar gå.

Min underbara, älskade pojke!! Finns inte ord i världen som kan beskriva det jag känner för dig. <3

Dags för drop in-besök på arbetsförmedlingen. Usch, tycker inte alls om de där besöken men tyvärr ett måste. Sitta i kö och inte alls veta hur lång tid det kommer ta förrän man får komma in. Men som tur var fick jag väl bara vänta i ca 30-40 min på min tur. Från början såg det ut att ta längre tid. På mötet kom vi fram till att jag skulle söka praktik på industrier då handeln inte få ta emot praktikanter under jul och nyår. Sen skrev jag upp mig i kö på en utbildning som har massor av olika inriktningar. Det kan bli bra. Jag vet ju egentligen inte vad jag vill jobba med och vad jag tycker om. Jag har bara haft en dröm eller en tanke hittills och den kanske inte stämmer. Så nu får jag se vad som händer. Vore kul att komma in på utbildningen inom en snar framtid för att se vad det är för något, om det är något för mig...

Under tiden jag var på arbetsförmedlingen gick Ola och Neo runt på stan. När jag var färdig gick jag en snabbis till bibblan för att lämna in lite böcker och låna ett par Danielle Steel böcker. = ) Kom ut med tre stycken. Ola hade köpt en snygg skjorta, en pepparkaksdräkt, lite strumpor och tre par vantar till Neo under tiden. Mycket bra gjort!! = D Han hade hittat en jacka med men tyckte att den var alldeles för dyr. Varför ska barnkläder vara så dyrt för?? Dem kostar ju lika mycket som kläder till vuxna. Hur kan det komma sig??

Vi gick en snabbis inne på ICA och sen åkte vi hem. Ola skulle till jobbet. Kvällen blev som vanligt - inga konstigheter. Var ändå nöjd med dagen...

Idag var jag barnvakt åt mina systerdöttrar Ebba och Linnea. En heldag med dem. Vi lämnade Neo på dagis vid nio. Åkte direkt till min syster. Jag var inte ensam. Ola var med fram tills han skulle åka till jobbet. Otto var med mig hela tiden. Dagen gick bra - vi tittade på film, spelade spel och jag servade tjejerna när det var blöjbyten och pottkissande. Ebba hade skadat sitt högra underben så hon var lite känsligare idag och det blev ipren/alvedon ett par gånger under dagen. Men hon klagade aldrig över sitt ben så antingen var det inte så farligt eller så verkade medicinen bra. = ) Hon satt mycket i sin rullstol och då var hon nöjd. Linnea gick omkring och sysselsatte sig hon med. Vid två hämtade jag och Ola Neo från dagis. Efter det åkte Ola till jobbet. Det blev livligare när Neo kom dit också. Då var det att serva tre barn istället för två. Men det gick bra. Kusinerna gillar varann och leker bra ihop. Vid tre-tiden fick alla barnen frukt i mängder och tjejerna målade med tusch, vilket dem tyckte mycket om. Mot kvällen blev alla barnen grinigare - alla tre började bli trötta och hungriga. Men då det var som värst kom svärmor som en räddande ängel. Jag fick en paus. Hon körde hem mig och Neo och tog över passningen tills Katarina och Ted kom hem - inte så lång tid senare. När vi kom hem blev det välling och säng nästan direkt. När Neo var lagd var jag helt slut. Jag orkade ingenting så det blev slappt tills det var dags för mig med att gå och lägga mig.

En händelserik dag men den gick ändå fort. Det var skönt!!

När vi var på bibblan lånade jag ju hem lite sagor av Astrid Lindgren. Ska sätta igång att läsa ordentligt för Neo - det har blivit lite sisådär på den fronten vid nattningen av olika anledningen. Antingen har jag inte orkat (oftast pga lathet) eller så har jag inte tyckt att vi haft någon bra bok. Men nu så har jag ju faktiskt bra och hyfsat korta/långa sagor att läsa så nu har jag inget att skylla på direkt.

Så när Neo fått sin välling (vilken jag inte riktigt vet om han faktiskt är så intresserad av längre) och fått på sig nattkläder bar jag upp honom och böckerna. Jag la honom i sängen och såg till att han hade nappar i närheten. Lampan i taket var tänd då hans sänglampa tar hundra år på sig att tändas ordentligt och ändå blir inte ljuset jättebra att läsa i. Så jag satte mig i fåtöljen, som numera har fått plats där istället för på helt fel ställe i matsalsrummet, och satte igång. Ikväll läste jag om Kajsa Kavat och när hon tog hand om allt julstök och polkagrisförsäljningen på julmarknaden för att hennes mormor gått och brytit benet.

Under tiden som jag läste låg Neo ner ibland och myste, ibland satte han sig upp för att läsa själv (han har en liten bebisbok med spegel i sängen) men då sa jag åt honom att lägga sig ner och gosa - vilket han gjorde utan protester. (Wow!) Han gjorde sådär ett par gånger bara och jag fortsatte att läsa. När han låg ner så tjuvkikade jag lite på honom för att se om det fanns några tecken på om han skulle somna. Hans ögonlock blev tyngre och han blinkade allt mer sällan. Så när jag hade ett par sidor kvar bara så har han somnat. Underbara unge! Jag läste klart, la ifrån mig boken, smög ut, släckte lampan och drog igen den väldigt knarrande dörren. Han reagerade lite när jag stängde dörren men han vaknade inte till. Helt jävla underbart! Så detta ska vi köra på. Klockan var visserligen mycket (efter 19) och vi har gjort en del idag så inte konstigt att han var trött. Men jag tror säkert att han tycker det är lite mysigt att jag sitter där en stund och läser för honom. Om inte så kanske han kommer att uppskatta det senare. Jag tyckte att det var mysigt i alla fall. Och roligt att få läsa dessa sagor för min egen lille pojke.

Kände mig så glad och mysig efter nattningen. Så härligt! Han har inte vaknat någon gång under kvällen så han var nog helt slut. Mycket härligt!

Snart är det dags för sängen även för mig. Känner att det börjar bli tungt i huvudet och ögonen nu. Under kvällen har jag tagit hand om soporna, disken och slängt i en maskin tvätt och det blöta i torktumlaren. Så jag känner mig nöjd. Hoppas bara att sambon är det också när han kommer hem... *hmm*

Idag skulle jag och Neo in till Nässjö för att gå till BVC. Dags för 18 månaders kontrollen. Åkte in med Ola då han skulle till jobbet. Hade en timme tillgodo innan vi skulle till BVC. Jag gick och tog ut pengar, vidare till garnaffären. Köpte ett rosa Freja lame (rosa med glitter i) och jag stod länge och velade då jag kollade på ett gult Tilda-garn. Men jag tyckte mig inte hitta rätt gult som jag skulle ha - det ena såg för orange ut och den andra för ljusgult. Fan, om dem har slutat göra just det gula som jag ska ha. Jag ville ha något mellanting mellan dessa som dem hade. *suck* Får kolla i garnaffären i Jönköping nästa gång vi ska dit - hoppas att dem har rätt gult där. Lite sugigt när man ju redan har börjat med en färg - går ju inte att blanda in en annan nyans helt plötsligt.

Efter det gick vi till Bibblan. Målet var att hitta bra böcker till Neo. Lånade fem böcker med Totte, fyra stycken med Alfons och tre böcker av Astrid Lindgren. Totte-böckerna ska han få läsa och bläddra i själv. Lagom storlek och bra bilder. Alfons-böckerna ska både han och jag läsa i. Astrid Lindgren-böckerna ska jag ha som högläsning vid nattning. Jag vill väldigt gärna få in honom i Astrids värld. Så underbara historier! Så detta ser jag fram emot. Neo blev glad över böckerna. Under tiden som jag plockade på mig lite böcker så fick han hålla i en av Totte-böckerna. Han började bläddra och läsa direkt. Jag fick knappt ta den ifrån honom när jag skulle registrera lånet. Jag snappade åt mig en Danielle Steel bok också. Har länge velat läsa en del av henne - vet att mamma har en del av henne och läst henne mycket. Så nu ska jag ge mig på ett försök att börja "gilla" dem. Hittade en bok som inte var så långa sidor och lagom stor text så att den inte blir så jobbig att läsa. Ett bra första bok-val tycker jag.

Ut i snön igen - fy fan vad det snöade och blåste. Iskallt hela tiden. Tyckte mer synd om Neo som satt i vagnen och inte kunde värja sig från snön när den blåste rätt in i vagnen. Men han verkade ha klarat sig bra från kylan och vätan. Mycket bra med varm åkpåse att sitta i. Det var dags för BVC. Skönt att komma in i värmen en stund och låta Neo röra på sig - jobbigt att sitta still i vagnen hela tiden. Det var inte lätt att hålla kvar Neo i väntrummet när han bara ville springa omkring hela tiden. Så jag fick jaga honom genom korridorerna ett tag men hamnade i väntrummet lagom tills sköterskan och läkaren kom. När vi kom in fick jag reda på att det inte skulle bli någon spruta idag då vaccinet var slut. Jaha, så onödigt att komma hit idag då i och med att vi skulle få gå tillbaka vid ett senare tillfälle för att ta sprutan. Läkaren lyssnade på Neos hjärta, kände på hans puls i armhålorna och ljumskarna, kände på testiklarna så att dem låg där dem skulle och kände på fontanellen. Allt var bra. Sen blev det vägning på en riktig våg - han lyckades stå stilla tillräckligt länge för att få till en vikt. = D Sen var det mätning - han låg still och grät inget. = D Mätning av huvudet och sen på med kläderna igen. Han ville inte gå ut från rummet efter att han hittat ett pussel med knoppar. Så det var bara att ta honom under armen och gå ut. Han fick mellanmål i kapprummet och det var uppskattat. Jag var så stolt efteråt över Neo som var utan anmärkning och skött sig så bra hela tiden.

För att få tiden att gå lite tills bussen skulle komma gick vi till ICA - jag var hungrig så det blev en korv där. Gick en runda inne i affären och kollade på böckerna. Dem har fått till en riktigt fin avdelning för böckerna, filmerna och spelen. Skulle kunna gå och titta där hur länge som helst. = D Kollade på annat smått och gott. Köpte en LOKA (krusbär/päron) och tre små chokladbitar att mumsa på under bussfärden hem. Bussen kom jättesent och jag var jättefrusen. Ville bara hem. Sen var jag orolig över Neo som satt i vagnen - frös han?? Han verkade inte påverkad över vädret sådär utan var nog mer rastlös och hungrig. Han ville komma upp i famnen men det gick ju inte riktigt då. Tillslut, efter ca 15-20 min efter utsatt tid, kom bussen och då kom jag knappt in i bussen. Det var en stor snövall mellan trottoaren och vägen. Omöjligt att komma över den med barnvagn. Ingen kom till undsättning förrän busschauffören sa till dem i bussen (den var nästintill full) och då kom en kvinna och hjälpte mig in. På vägen hem höll vi på att krocka med en personbil - bilen bara körde rätt ut från en tvärgata och bussen körde rakt fram. Men bussen hann bromsa - annars hade vi åkt rätt in i sidan på bilens förarsidan. Oj oj! Jag var helt slut! Iskall och trött efter att ha varit ute i snöstormen i 2½ timmar. Sen skulle jag ju ta mig från busshållplatsen och hem också, i samma väder. Jag ansträngde mig sådant att jag fick ont i halsen och blev hes. = ( Inte kul alls!

När vi kom in och jag fått av oss ytterkläderna blev jag lugn. Neo var inte kall någonstans - utan hade bara röda kinder. Så skönt! Bara jag som var frusen. Jag ville bara sätta mig och gråta. Usch, så trött jag var.

Resultatet från BVC-mötet:

Längd: 83,5 cm (+2,5 cm på 3 mån)

Vikt: 11,85 kg (+1,31 kg på 3 mån)

Huvudomfång: 48 cm (+0,7 cm på 3 mån)

Dagen var bra trots det äckliga vädret. Trevligt med snö men fan inte som storm. = /